Skatteuppror
Publicerat: 11 februari, 2013 Sparat under: Arg, Livet, Upprörd 1 kommentarDet pågår ett skatteuppror på bl.a. Facebook just nu som går ut på att de som går med hävdar att de gärna betalar mer skatt (=bättre vård, skola och omsorg).
Det låter ju bra, men jag vill gärna starta ett annat skatteuppror – Vi som undrar var i h*lv*te våra skattepengar går till!?
Se här till exempel. En dimmaskin i en rondell för 200.000 kronor
Nog borde man kunna få mer nytta av 200.000 kr än det här!?
Eller vad skulle inte 42 miljoner kunna ge i till exempel fler förskolevikarier, mindre barngrupper, bättre äldrevård?
Man kan alltså, som politiker, välja att gå i pension vid t ex 51 års ålder och då få ut pension (250.000 kronor om året) utan krav på att söka nytt jobb. Betalt av SKATTEPENGAR!? Eh, hallå!?
Är ni med mig?
Hårresande och strykrädd
Publicerat: 29 november, 2012 Sparat under: Arg, Genus, Livet, Upprörd Lämna en kommentarJada Pinkett Smiths svar på frågan om hur hon kunde låta sin dotter Willow raka sitt huvud:
”The question why I would LET Willow cut her hair. First the LET must be challenged. This is a world where women,girls are constantly reminded that they don’t belong to themselves; that their bodies are not their own, nor their power or self determination. I made a promise to endow my little girl with the power to always know that her body, spirit and her mind are HER domain. Willow cut her hair because her beauty, her value, her worth is not measured by the length of her hair. It’s also a statement that claims that even little girls have the RIGHT to own themselves and should not be a slave to even their mother’s deepest insecurities, hopes and desires. Even little girls should not be a slave to the preconceived ideas of what a culture believes a little girl should be.”
Hear, hear Jada!
Ibland (OK, ofta) undrar jag om det är på 2010-talet vi lever. HUR kan det gå så långsamt när det gäller jämställdhet!? Hur kan det komma sig att en pojke med ett leksaksstrykjärn i handen i en leksakskatalog får rubriker i tidningen och uppståndelse som någonting nytt och radikalt och inte som något helt normalt och självklart!? Jag förstår verkligen inte.
Coop Forum
Publicerat: 1 mars, 2012 Sparat under: Arg, Matlagning, Upprörd Lämna en kommentarVarje gång (tack och lov är de få) jag går in på någon Coop-butik blir jag arg. Det är utan undantag skitigt, ofräscht och ingen som helst logik i hyllornas och varornas ordning, och ofta urplockat i hyllorna oavsett dag i veckan. Personalen (här finns undantag, ovanliga sådana men ändock) är otrevlig och inte serviceinriktad för fem öre. De verkar totalt ointresserade av sina jobb. (Är de möjligen direktrekryterade från Försäkringskassan och/eller Posten?)
För några år sedan fick vår kommun ett nytt, stort Coop Forum. Mina förväntningar var ju inte särskilt höga med tanke på mina tidigare Coop-erfarenheter men eftersom butiken var helt ny så fanns det dock ett litet hopp om att den i alla fall skulle kunna gå att handla i då och då. (Den ligger närmast och bäst till av butikerna hemmavid.)
När vi steg in i butiken stannade vi direkt efter ingången med hakorna nere i brösthöjd – det såg ut som om butiken funnits i 30 år utan någon som helst renovering! Skitigt, slitet, tomt och urplockat i hyllorna, bananer bland gummistövlar, ofräsch frukt- och grönavdelning, och trött, otrevlig personal. I en helt nyöppnat butik! Hur gör de!?
Vem eller vilka inom KF har bestämt att Coop ska ha rysslandsvibbar i deras butiker och i deras marknadsföring? Är det någon sorts av medveten strategi för att man ska få en känsla av att man kan handla billigt i deras butiker, eller vad är det som ligger bakom?
En annan sak som frekvent händer på Coop är att man kommer hem med varor där datumet har gått ut. Till och med på mjölk?! Det har lärt mig att ALLTID titta på datumet på varorna innan de hamnar i korgen/vagnen. Men även solen har sina fläckar så häromdagen när jag var inne i en Coopbutik långt hemifrån, stressad som sjutton, och skulle handla ekologiskt kött, missade jag att titta på datumet. När jag äntligen kom hem och skulle sätta igång med sedvanlig matlådelagning och öppnade förpackningen spred sig stanken from hell i köket. Kollade på förpackningen och fick se att sista förbrukningsdag var för åtta (8) dagar sedan!!? WTF!?
På Coop tyckte de att ”det var ju trist” och att jag skulle komma förbi för att få tillbaka mina pengar (6 mil enkel resa!?). På min uppmaning att de skulle gå ut och titta i köttdisken efter flera liknande paket kött fick jag kommentaren ”Mmmm”. Efter mycket tjafs fick jag i alla fall erbjudandet att gå till min lokala Coop-butik för att få ersättning där. Tack för det. Och för att avsluta denna totalsågning av Coop på ett lite mer positivt sätt så vill jag här tillägga att min lokala butik skötte saken mycket bra och jag fick mina pengar x 2 tillbaka. Men det lär dröja innan jag sätter min fot i en Coopbutik igen! (Här ville jag lägga till ett harmset ”Sanna min ord!” men någon måtta på grinig-tant-varning får det ändå vara.)
Frustration
Publicerat: 17 augusti, 2011 Sparat under: Arg, Dilemma, Genus, Upprörd Lämna en kommentarI går gjorde jag misstaget att ta upp ämnet genus på jobbet (Igen!). Big mistake!
Jag blir så frustrerad när jag märker hur naiva folk (ja, även tjejer, och i detta fall bara tjejer) är.
”Ahmäh, det är ju faktiskt jobbigt för pojkar också” får jag som kommentar när vi pratar om den senaste tidens artiklar och nyhetsinslag om 7-åriga tjejer som vill banta. Aaarrgghhh! (Just denna kommentar kom från en mamma som har en dotter under tonåren som ringer till mamma varje dag, ibland flera gånger för att kolla om hennes kläder är OK innan hon går ut. ”Funkar rött och rosa ihop, mamma?? Säkert?” Varför har hon fullt upp med att bry sig om vad hon har på sig? Varför är hon inte ute och leker och njuter av livet? Och varför reagerar inte mamman!?
Och mest av allt blir jag frustrerad av att jag inte känner att jag kan argumentera för saken. Jag blir för arg och hittar varken orden eller argumenten. Blä.
Kan man hyra in Lady Dahmer till fikastunden på jobbet, tro? Hon har svar på tal, hon!
Chocktillstånd
Publicerat: 23 juni, 2011 Sparat under: Arg, Genus, Upprörd 1 kommentarHar ni sett Apotekets TV-reklam för det nya tuggummit ”Vigo”? Snälla, säg att de skämtar!?
Ett tuggummi för dig som vill hålla dig pigg! (Kille)
Ett tuggummi för dig som vill hålla dig smart! (Kille)
Ett tuggummi för dig som vill hålla dig snygg! (Tjej)
!!!
*Chocktillstånd*
(Och just Apoteket!?)
Kåt, glad och tacksam
Publicerat: 10 juni, 2011 Sparat under: Arg, Genus, Upprörd 1 kommentarI dag lyssnade jag på radion. De pratade om TV-programmet ”Allsång på Skansen”. Rubrikerna i tidningarna tjôtade om genusperspektivet när det gäller programledare och artister. 66 % manliga artister och 33 % kvinnliga, utöver att SVT återigen valt en manlig programledare.
Den manlige programledaren i radioprogrammet (eller ”bara” debattmedlem?) sa att han inte trodde att det var Måns Zelmerlöw (programledaren för ”Allsången”) som bestämt deltagare utan att det antagligen varit producenten, Gunilla Nilars, som valt artister och att det var ju allmänt känt att kvinnor inte gärna släpper fram andra kvinnor.
En av de kvinnliga deltagarna medgav att det upprörde henne en aning (det kvinnliga procenttalet, alltså).
Sen kom Angela Monroe, känd från TV (Robinson?). Hon fattade inte varför de fanns anledning till att var upprörd, för i USA där hon bott i flera år, och då snackar vi ändå om de mest upplysta delarna av Amerikatt – där var de minsann MYCKET mindre upplysta än i Sverige! Det var faktiskt en av anledningarna till att hon flyttade tillbaka till Sverige. Så vi ska minsann bara vara nöjda och hålla käften.
Ja men då så! Då kan vi ju lägga ned och bara vara nöjda med att kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning, utför 66% av allt arbete, får 10% av inkomsterna och äger 1% av egendomen. Eller att 14,5 % av företagsledarna i svenska börsnoterade företagen (2006) är kvinnor. Det är ju siffror att vara stolt över!
Eller att av all text i svensk dagspress är 2/3 skriven av män. (Vad innebär detta för vår demokrati?)
Vad ska jag säga när jag träffar min systerdotter, 17 år (eller min egen spegelbild för den delen), som oroar sig för att hon inte duger som hon är eftersom hon är fullständigt missbildad som har hår på de mest konstiga ställen (ben, armhålor och kön – hallå!? Värsta freaken!), inte har pennstreckssmala ögonbryn, inte väger 43 kg till sina 170 cm, inte har långt rakt hår, pipig tjejröst som inte vill något förutom att vara kåt, glad och tacksam samtidigt som hon har fullt upp med att behaga mannen. Som är övertygad om att hon inte kan bli så mycket mer än vårdbiträde, frissa eller blogg- eller Idolkändis (om hon bara hade silikonbröst och/eller sångröst) i brist på synliga förebilder. Som blir hyschad så fort hon tar plats i klassrummet eller ansedd som vulgär om hon höjer rösten, tar plats och står på sig.
– Var tacksam, systerdotter! Tyst och tacksam för att vi här i Sverige är så oootroligt mycket mer upplysta och jämställda än de mest upplysta delarna av USA.
Jag stängde av radion. Jag klarade inte av att höra mer.
Bojkotta Slitz
Publicerat: 7 juni, 2011 Sparat under: Arg, Upprörd Lämna en kommentarAmanda Schulman skriver viktigt, viktigt idag! Läs och sprid ordet!
Lättprovocerad
Publicerat: 30 maj, 2011 Sparat under: Arg, Livet, Upprörd Lämna en kommentarJag är trångsynt och lättprovocerad, jag erkänner. Jag går igång när cyklister cyklar på vägbanan när vi bara för något år sedan fick en urtjusig cykelbana b r e d v i d vägbanan. (Det behövs när det är enfiligt och trångt.) Jag går igång ordentligt. Nästan så att jag kan tänka mig att åka upp brevid cyklisten, veva ned rutan och skrika ”DET FINNS EN CYKELBANA DÄR!!” medan jag hytter med fingret åt banan i fråga.
Om jag inte vore så rädd för att bli igenkänd på lokala butiken när cyklisten kört i kapp mig några sekunder senare.
Jag är trångsynt, lättprovocerad och feg. Amen.
En sån jävla dag!
Publicerat: 7 februari, 2011 Sparat under: Arg, Livet Lämna en kommentarVilken underbar dag! Not! Vaknade klockan fyra och kunde inte somna om. Huvudvärk hela dagen. Jobbade. Åkte sedan iväg för att handla varor till jobbet. Fanns naturligtvis inte tillräckligt många så jag måste åka iväg imorgon igen. Köpte två av fyra. Hittade kort därefter samma vara för en tredjedel av priset i annan affär. Fan. Fan. Fan. Även om det inte är mina privata pengar så känner man ju sig lurad. Känner för att lämna tillbaka de jag köpte men det blir mycket extrajobb med rekvisitioner och tjafs.
Kom hem, lagade mat som efter allt jobb smakade gråsugga. Naturligtvis gjorde jag mycket så att det skulle räcka till matlådor också. Grattis!
När jag äntligen fick sätta mig ned med varm mat (visste ju inte då att jag hellre velat vara utan) och Top Model, kommer maken inrusande med dåliga nyheter. En köpare har backat vilket innebär en massa extrajobb för oss. Najs. Verkligen.
Hoppas på att kunna sova i natt och att morgondagen blir bättre. Go’natt.
(Ja, jag vet att det är lyxproblem alltihop, men jag tycker i alla fall att det är jättesynd om mig! Sa jag att jag fick mens också?)
Extraminnet 